Vi lever i en tid där det längre inte, så gärna vi ändå vill och försöker, går att blunda för att vi lever i och med en klimatkris. IPCC, FN:s klimatpanel, ger oss i dagsläget ca 11 år att rätta till våra misstag och att handla innan det kan vara för sent. CO 2-utsläppen behöver minska drastiskt, de fossila bränslena behöver ersättas med förnyelsebara bränslekällor, våra kostvanor behöver förändras m.m. Djur-, insekts- och växtarter försvinner i allt snabbare takt, globala temperaturförändringar orsakar havsnivåhöjningar på grund av att polarisar och glaciärer smälter. Många andra oförutsägbara klimatförändringar sker redan, och självförstärkande klimatrelaterade processer kan sätta igång som blir väldigt svåra att hejda och hantera. Om vi ska kunna hejda klimatförändringarna så är det nu eller aldrig som gäller. Vi skulle agerat mer igår och i förrgår men det är vad vi gör idag och imorgon vi kan påverka nu. Det är i framtiden våra efterkommande får leva med konsekvenserna hur vi agerade och inte agerade idag.
Det är en fråga som rör alla människor som lever på denna planeten. Varje individ, varje kommun, region, förening och företag. Och det är rimligt att tänka att de som lever på en specifik plats på jorden ser till att värna lite extra om den specifika miljön i området.
Hur agerar du och jag, vi som individer och vi som kollektiv som medborgare när lokalmiljön i området där vi lever hotas?
Vi har i vårt närområde ett aktuellt exempel på detta. 2007 köpte det transnationella företaget Benders det tidigare kooperativt drivna Ävja stenbrott och har sedan dess velat tiofaldiga brytningen av sten o utvidgat brottet. Deras ansökan överklagades och ärendet var häromveckan uppe i mark- och miljödomstolen i Vänersborg, deras beslut kommer inom ett par månader. Det är fortfarande inte försent att bedriva opinion i ärendet. Ta denna chans. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att Sverige dessutom är ett av de länderna med sämst skydd av mark för exploatering. (se tex: https://www.svd.se/gruvboomen-kan-tysta-samiskt-miljobudskap )
Det kan tyckas logiskt att de som har det största klimatavtrycket har det största moraliska ansvaret för klimatkrisen. Som de på Benders som driver ett transnationellt företag, som byggt sin affärsidé på att tillverka betongpannor, en verksamhet som kräver enormt mycket energi (se tex: https://www.theguardian.com/cities/2019/feb/25/concrete-the-most- destructive-material-on-earth ). Benders har de senaste åren satsat på stenmarknaden och på stenbrytning som i så här stor skala har mycket stor påverkan på miljön. Varje individ såväl som ett stort företag gör val med de liv de lever och med den verksamhet de bedriver. Det går utmärkt att driva företag som bidrar till en bättre miljö, istället för att bidra till att förstöra den som Benders gör idag.
Vattnet är livsviktigt.
Det finns en risk att Benders verksamhet kan komma att förorena grundvattnet i området. Vilket i sin tur kan komma att förorena vattentäkten Tosteröds vatten, som årligen förser 60 000 medborgare med dess vatten. Skulle detta, genom Benders önskade utökade verksamhet inträffa, vore detta en lokal miljökatastrof och vad jag vet så har inte tillförlitliga undersökningar gjorts som påvisar och klargör att detta inte kan bli fallet.
Hur påverkar alla petroleumprodukter vattnet på dess väg mot Tosteröd vatten? Med en tiofaldig ökning av tunga lastbilstransporter med släp, utsläpp från dem och andra maskiner på och runt täktområdet? Dessa flöden rinner nedströms i mindre och större bäckar och rinner ner i Tosteröds vatten inom loppet av ett dygn. Det behöver säkerställas att vattnet inte riskerar att förorenas även under i tider av mer extrema vädersituationer, som vi tyvärr lär erfara framöver, liksom av trafikolyckor, en risk som rent statistiskt även den tiofaldigas enligt Benders önskade förslag.
Benders önskade utökade verksamhet innebär även ökade bullernivåer i området, vilket påverkar de närboendes hälsa o livskvalitet negativt. Andra mer hållbara o rekreativa näringar såsom turismen kommer påverkas negativt när naturresurser skövlas o lokalmiljön förstörs. Få människor vill vandra intill skövlad gruvmiljö med höga bullernivåer som fond. Färre personer kommer använda vandringslederna i Tossene med omnejd. Benders önskade utökade verksamhet kommer de facto innebära avsevärt ökad tung trafik, mångtaliga stora lastbilstransporter på redan smala vägar. Att tänka sig att cykla på dessa vägar blir då ännu mer svårt och farligt.
Området ifråga är en biotop med stor skyddsvärdhet, med växter o djur som bör skyddas. Där tex hasselsnoken har konstaterats på platsen, och som är ett viktigt fynd rent juridiskt eftersom det är en skyddad art enligt EU- direktivet, och som en av Benders egna platsanställda har tagit en bild på i brottet och lagt upp på FB.
En större fråga som jag finner på sin plats i sammanhanget är: Vilket samhälle vill vi ha? Vad betyder det att ett transnationellt företag kan kontrollera o demolera lokala naturresurser, i detta fallet berg, bohusgranit o andra stenarter? Vad har de egentligen för moralisk rätt att exploatera urberget? Hur kan kortsiktig ekonomisk vinst för ett företag som får så stora miljöförstörande konsekvenser få tillstånd av myndigheter?
Det finns några inspirerande exempel där naturområden skyddats genom att de fått egen juridisk status, liksom varje människa innehar rättigheter gentemot samhället och dess domstolar. Fokus flyttas här från ett antropocentriskt perspektiv, från enbart mänskliga rättigheter till ett holistiskt synsätt, till ekosfäriska rättigheter. Där naturen ses som en del av allt levande, som en förutsättning för allt liv och som har rättigheter i sig själv. Lake Erie i delstaten Ohio i USA fick i förra veckan juridisk status, efter kamp från lokala naturvårdsorganisationer (se tex: https://www.vox.com/future- perfect/2019/2/26/18241904/lake-erie-legal-rights-personhood-nature- environment-toledo-ohio ) På Nya Zeeland fick floden Whanganui River likaledes juridisk status, där flodens rättigheter företräds av två personer ur den lokala maoriska urbefolkningen. (se tex: https://theconversation.com/when-a-river-is-a-person- from-ecuador-to-new-zealand-nature-gets-its-day-in-court-79278 )
Detta föranleder mig till en önskan att även här i Sverige och Bohuslän att naturområden kan få liknande rättigheter, och att vi nu även här lokalt inleder arbetet för att ge den sk ”NATUREN” dessa, i mina ögon självklara, rättigheter.
I ett sådant scenario, där Ävjaberget tex har ekosfäriska rättigheter, får ett bolag som Benders svårt att hävda rätten att exploatera detta urberg. Låt oss sträva dit och se till att förverka dem den rätten.
– Boban Kalmar
Läs mer om kampen för jordens rättigheter:
endecocide.se
eradicatingecocide.com