Jag håller på att torka årets skörd av sojabönor från min trädgård på Skärkäll och längtar efter att nån annan här omkring skulle vilja odla dessa i större skala och sälja dom på Inköpsföreningen.
I år blev det 6 olika sorter. Se bilder nedan.
För 25 år sedan försökte jag med soja. Men det gick inte. Jag hittade inga sorter som trivdes här i norr. Säsongen var för kort för dem. Jag planterade dem för tidigt och vårfrosten tog dem. Jag planterade dem för sent och den tidiga höstfrosten tog dem innan de blev mogna. Efter 5 års försök gav jag upp.
Men för 8 år sedan försökte jag igen. Då fanns en svensk sort – Fiskeby V – som gick mycket bra i min Skärkälls-trädgård, bara jag fick den i jorden tidigt nog. Jag har odlat den varje år sedan dess och vet att den nu odlas professionellt i Skåne. Korta starka plantor, mycket produktiva, små gula bönor, mycket välsmakande. Jag får varje år ungefär 3 kilo torkade bönor per 20 kvadratmeter jord.
Med åren har jag försökt andra sorter vid och funnit några som trivs – Agate med bruna bönor och Envy med gröna bönor från Seed Savers i USA – och nu i år Summer Shell och Green Shell från Lindbloms katalog 2019. Se bilder nedan.
Argumenten för att äta sojabönor är väl klara – vi måste komma bort från vårt idiotiska köttätande, bort ifrån vår idiotiska användning av hälften av vår odlingsjord för odling av djurfoder till köttproduktion, bort ifrån vårt idiotiska beteende att låta tre fjärdedelar av all vår antibiotika användas för att hålla dessa hundratals millioner lidande köttdjur friska nog till slakt – allt det där, som ni alla vet.
Sojabönor är en urgammal matväxt som nu med nya sorter kan odlas på våra breddgrader. Mycket rik på protein, mineraler, vitaminer, lika bra som kött. Torkade sojabönor, lagrade svalt och i mörker håller i minst 30år. Och så vidare.
Så är det nån av er som odlar stort i vår närhet som kunde tänka sig en provodling nästa år? En hektar med Fiskeby V sommaren 2020?
/ David Wingate