in bottnabulletin #17

Ett elegiskt distikon apropå coronan

Först litet läsanvisningar: Varannan strof i ett elegiskt distikon är hexameter, varannan pentameter. Alltså, enkelt uttryckt sex slag i takten på den första, fem på den andra etc.

Och ja, det är litet upphöjd diktning, av poeterna använd under antiken. Ibland behöver man låna diktfötter för att få ord att sätta sig i rörelse. Ingenting hjälper som att skriva dikt.

 

/ Catharina Göransson

Under coronakrisen bofinken sjunger som vanligt
tystnat har bara jag, i karantän.
Nu vore annars tid att besjunga den doftande dalen
hundkäx och smörblommors vita och gula moln.

Varför har så många dött i virusets smittsamma härjning?
Vad i vårt avlånga land gjorde man fel?
Var den politiska viljan för svag inför åldrandets villkor?
Bristerna gapar nu emot oss som masker

på en arkaisk scen, där de döda vänder sig mot oss
som vet att vi utgör publik – ännu en tid
under det att rosor slår ut. Med välbehag kan jag andas
in lukten från Louise Bugnet som står här intill.